En gång i Phuket. Sååå sevärd film. Kollar på den just nu.. igen.. kollade nämligen igår också.

Har ni inte sett den, SE DEN!!

 

 

På tal om Phuket

Året var 2007.

Jag var 17 unga somrar, hade en vän och dennes mor som ville få med oss till just Phuket. Ja, självklart tänkte jag. Men.. resan skulle ju kosta 13 000 plus fickpengar. Började sakta men säkert att inse att.. de kommer nog inte hålla de här med att följa med på en resa, så jag bestämde mig för att skaffa mig ett jobb. Satt och tänkte, vad kan passa mig? Tänkte och tänkte.. Sen började jag minnas tiderna jag satt vid mammas dator med headset på mig och lekte att jag satt i McDriven på Mcdonald's och verkligen Önskade mig ett jobb där när jag blev stor. Sen fyllde jag 8 år, och denna önskan att få jobba på Mcdonalds blev ju inte mindre när jag faktiskt fick ha mitt kalas på Mcdonalds och göra mig alldeles egna hamburgare. Så, alltså summan av summaron, jag sökte mig till Mcdonalds. Och vet ni vad? Min dröm gick i uppfyllelse. Jag fick stå i kassan och servera hamburgare. Det vill säga att jag fick råd till min resa till Thailand. Fortfarande den bästa resa jag gjort. Så, har ni inte vart där.. Åk dit. Enough said.

 

Men min Mcdonalds karriär tänker ni.. vad hände med den? Jo, jag stannade i fem år. Blev skiftledare och jobbade ihjäl mig kändes de som. Kan ju säga att jag har en nyfunnen respekt för serviceyrket. Där var de verkligen blod, svett och tårar, Tillsammans Starka. Fanns alltid en ny situation att lösa, vilket jag just nu saknar. Ibland blev man utskälld så högt och så illa att man kunde känna personens spott i ansiktet efteråt. Nämnde jag att de gällde för jag inte kommit ut med en cheese efter 6 minuter? nåväl. Sen var det ju alltid en väldig utmaning när dessa såkallade Volvoraggare som jag så fint förklarat för er vad det är, beställer 50 cheese i en o samma bil.. Eller ber om en vesuvio. Men det är bara att svara med, Ja tack, vad vill du ha och dricka till det? Skratta bäst som skratta sist tänkte jag! Sen har vi ju stjärnorna som bara beställer dricka.. En fanta en cola. Emelie ska så vänligt ge ut dessa drickor, när kunden i fråga, säger: Vilken är fanta och vilken är cola.. Jag menar COME ON. this is year 2000.. Det finns historier att berätta mina vänner.. Tro mig. Det var vi, McFamily thrue the bad, and the good. Still is. Min såkallade smurfamilj är mycket saknad.
Sen kände jag att, nu har jag jobbat här i nästan en fjärde del av mitt liv, dags att ge sig ut på andra äventyr. Och vart hamna jag? Jo de ska jag tala om, infann mig på Tele2 uppsägningsavdelning mobilt, och tror ni att ni fått skäll i era dagar, då mina vänner.. Då har ni inte jobbat på Tele2 kan jag be och få tala om... Sedan fick jag även nog på de, efter bara 6 månader då min kära vän Therese bestämde sig för att ge sig av till Madeira för PEC.. Och där visade det sig finnas en kundtjänst vid namn Universal Telecom, slängde in en ansökan.. Och här är jag!

Mycket nöjd för mitt beslut att åka hit ska jag be och få tala om!

 

Avslutar ytterliggare ett Riktigt långt inlägg med en riktigt FRESH bild på mig själv.. men den historien tar vi en annan dag! Ha de fint. PUSS